| Notes |
- Rosencrantz var riksråd 1616och deltog i denna egenskap i mötet i Halmstad mellan Nordens båda kungar 1619.Han hade med största iver studerat 1590 i Rostock och Wittenberg, särskilt teologi, och, skriver Emil Elberling i Nordisk Familjebok, "genomträngdes tidigt af kristligt allvar,så att han lade mera vikt vid ett djupare bibelstudium än vid dogmatiska stridsfrågor och i synnerhet kräfde personlig fromhet och sedligt lif".
Rosenkrantz arbetade även för en bättre undervisning både vid Köpenhamns universitet och vid de lärda skolorna samt upprättade själv på Rosenholm en särskild skola för unga adelsmän ochpräster, som han sökte vinna för sin egen uppfattning. Djupt nedslagen av krigets olyckor, drog han sig 1629 tillbaka till Rosenholm,där han ägnade sig åt andaktsövningar och teologiska studier. Han brevväxlade dessutom med många utländska vetenskapsmän och fick tillnamnet "den lärde".
Rosenkrantz författade en mängd religiösa avhandlingar och Uppbyggelseskrifter, som dels spreds genom avskrifter, dels trycktes i Tyskland ochHolland för att undgå den teologiska censuren. Hans asketiska inriktning medförde nämligen avvikelser på fleraviktiga punkter från den vid universitetet rådande stränga lutherdomen, så att han bland annat framhöll förtjänsten av goda gärningar mer än kyrkan gillade.
En formell anklagelse väcktes mot honom, då han 1636 i företalet till "Fürstenspiegel" (av hertig Albrekt av Preussen) öppet uttalade sina åsikter, och han måste på kungens (Kristian IV) befallning avge en utförlig förklaring, "Veritas viæ vitæ æternæ" (1637). Striden avstannade likväl inte därigenom, och det var endast Rosenkrantz samhällsställning, som skyddade honom mot verklig förföljelse. [2]
- Holger Rosenkrantz tilhørte en af Danmarks fornemste adelsslægter. Forældrene var rigsråd Jørgen Ottesen Rosenkrantz (f. 1523) til Rosenholm Slot og DortheLange. Holger fik som tidens andre adelssønner en lang uddannelse; blandt andet med et langt ophold i Wittenberg iTyskland. Her vakte han opsigt på grund af sin evner blandt andet indenfor retorik, sprog og teologi. Navnlig teologien blev hans store interesse. I 1595 vendte han hjem til Danmarkog tilbragte et år hjemme hos forældrene, måske ikke mindst for at lære noget om godsdrift etc.I 1596 døde faderen og Holger arvede godset Rosenholm slot. Ved moderens død 1613 komhan tillige i besiddelse af Skaføgård. Faderen havde ligesom sine forfædre været medlem af landets regering, rigsrådet. Det var nu naturligt, at også Holger gjorde tjeneste ved hoffet. Menefter et blot par år vælger han at trække sig tilbage til sine godser og dyrke det lærde liv. Han blev i 1598 gift med Sophie Axelsdatter Brahe. Sammen fik de 13 børn, hvoraf de 8 voksede op. [1]
|
Våre slekter
1574 - 1642 (67 years)
[1]